En autoklav är en sorts apparat där plast, kemikalier, glas, textilier och metallvaror kan steriliseras. Själva apparaten är en slags tryckkokare, där kärlet är tätt för att koktiderna ska bli kortare. När kärlet är slutet stoppas vätskan från att koka bort och bli ånga. Trycket stiger och vätskans kokpunkt blir högre. Den som uppfann autoklaven var den franske mikrobiologen Charles Chamberland och året var 1879. Inom sjukvård, tandvård och i biologiska laboratorier används en autoklav för sterilisering av material.
Moderna tryckkokare
De kärl som används i dag för hushållsbruk har ofta en temperatur på omkring 120 grader. I och med det kan koktiden sänkas till en fjärdedel när det gäller vissa råvaror.
Tryckkokare i industrin
De tryckkokare som används i industrin har ett mycket starkare arbetstryck som kan uppnå höga temperaturer. Dessa tryckkokare är försedda med en ventil och den bestämmer hur högt arbetstryck och vätskans maximala temperatur ska ha. Tryckkokaren har även en säkerhetsanordning, och skulle ventilen täppas till säger säkerhetsanordningen ifrån.
Olika sorters autoklaver
Små autoklaver som även kallas bordsautoklaver är vanligt hos läkare, tandläkare, ögonläkare, veterinärer och tatuerare. De institut som äger en sådan autoklav ska uppfylla vissa krav enligt Europastandard EN 13060 (SS-EN 13060). Denna standard delas i sin tur in i tre olika huvudgrupper:
- B-cykel (big) – Denna grupp ska kunna sterilisera alla sorters frakt som krävs för en stor autoklav.
- S-cykel (specific) – Denna autoklav, eller cykel/program är speciellt utvecklad och kontrollerad för att klara av en specifik vara eller last.
- N-cykel (naked) – Är en autoklav som bara kan sterilisera pålitliga oförpackade saker som inte är porösa eller ihåliga.
Hur det fungerar
Lasten brukar delas upp i tre grupper:
- Solid grupp – Denna last fordrar inte mycket av autoklaven, det är egentligen endast tryckkokning som behövs. Med tryckkokning menas att ett par ångpulser räcker för att få ut luften och efter det fylla kammaren med ånga. Därefter ska lasten steriliseras med 2,16 bar i 134 grader Celsius i ungefär tre minuter, eller i femton minuter i 121 grader Celsius.
- Ihålig last – När ihålig last ska steriliseras krävs något som kallas fraktionerat förvakuum göras förs. Med det menas att flera djupa vakuumpulser är varvade med övertryckspulser. Dessa drar i sin tur ur all luft från alla urholkningar, och det gäller då oftast ett redskap som används inom industrin eller en tandläkarturbin. Görs inte detta ligger luften kvar i urholkningarna och isolerar istället för att ångan inte kommer åt där den ska för att steriliseringen ska bli korrekt.
- Porös last – I denna last räknas oftast textilier och lasten kräver allt förvakuum för få full effekt. Lasten bör också vara sterilt förpackad på ett korrekt sätt när autoklavprocessen är färdig. Man använder speciella påsar som består av en plastsida och en pappersida och de svetsas igen innan godset läggs in i autoklaven. För svetsade påsar är lagringstiden cirka sex månader.
